Rodin by Moonlight

Black Tie Dinner in the Moonlight. Ibland hamnar man på vissa tillställningar av slump! Så var det denna kväll när Jörgen och jag fick det unika tillfället att minga, titta på konst och avnjuta en middag i månens sken på Canton Arts Center som är en del av Stanford University. Tack vare Victoria, som Jörgen satt bredvid på ett flyg för flera månader sedan och det visade sig att hon bara bor några gator från oss, blev vi inbjudna och fick sitta vid J.P Morgans bord under denna insamlingsmiddag.

Det här med kläder är ju alltid lika förvirrande. Kort eller lång klänning till Black Tie? Här är faktiskt båda helt accepterat. Så en ny LÅNG klänning stod på dagens inköpslista :-)

Sedan begav vi oss till undebara vackra Stanford. Entrén till Art Center var otroligt häftigt dekorerat med levande ljus och lila ljussättning på byggnaden. Vi minglade runt, titta på fina tavlor och häftiga konstverk av François-Auguste-René Rodin, född 12 november 1840 i Paris, död 17 november 1917 i Paris och var en fransk skulptör. 

 

Förvirrande mycket glas på bordet! 

Middagen serverades utomhus i en trädgård i anslutning till Art Center. Live musik, 5 rätter, fina viner och massa folk närvarade för att foundraisa pengar som kommer att utöka kassan och göra en stor skillnad i museets förmåga att upprätthålla kompetens inom programmering och upplevelser för besökare. Med andra ord var det för en god sak...

Vi fick helt fritt mingla runt bland skapelserna och fotografera. Här ovan syns jag ihop med Kyssen. (The Eternal Spring Kiss by Auguste Rodin) Och nedan sitter vi mitt i utställning och bara tar in känslan av detta otroligt pampiga rum som är fullt med känsta skapelser! Cooolt faktiskt.

En otroligt spännande kväll med den äldre gräddan i Silicon Valley, för helt klart drog vi ned medelåldern! Vid hemgång vad lokalen dekorerad med äkta blomblad som doftade ljuvligt - allt gick i lila!

 

Fakta:

Auguste Rodin föddes i en arbetarfamilj. Mellan 14 och 17 års ålder utbildade han sig i målning på Petite École. Han misslyckades upprepade gånger med att komma in på den högre utbildningen Grande École.
Fram till 1882 arbetade Rodin som hantverkare på porslinsfabriker och verkstäder. Hans första skulpturer, porträttbyster i brons som han arbetade med på kvällarna, refuserades av Franska akademin. Rodin besökte Italien 1874-1875 och överväldigades av Michelangelos andliga intensitet och kraftfulla modellering av människokroppen. Rodins första antagna verk, Kopparåldern (1875-1877), återspeglar denna vitalitet och utgjorde en sådan sensationell kontrast till de akademiska konventionerna att han anklagades för att ha använt sig av avgjutningar. För att motbevisa detta utförde han Johannes döparen (1878-1880) i övernaturlig storlek.

I sina egna verk, antingen i brons eller marmor, utvecklade Rodin en intensiv, känslomässig uttrycksfullhet, och den tragiska Borgarna i Calais (1884-1886) är ett exempel på hans sätt att jämställa kompositionen med det psykologiska innehållet. Helvetesporten, ett dörrarbete beställt till Musée des Arts Décoratifs i Paris (1880-1917), fullbordades aldrig, men flera motiv från den – Tänkaren (1880) och Kyssen (1886) – utvecklades som fristående kompositioner. Hans mest enastående porträtt är det av Balzac (1893-1894), men det göts först 1939.
Rodins stora betydelse låg i att han förenade det sena 1800-talets strömningar, realismen och symbolismen.

Magsjukan var en brusten blindtarm

Visst kan det vara dramatiska förändringar under en dag. Det har vi fått erfara när vår lilla glada Olivia vaknade upp med magont en fredagsmorgon. Hon kom till mig i köket innan frukost och var illamående. Mot toan och uppkastning, precis som det som brukar vara vid magsjuka. Hon hulkade ytterligare 6-7 timmar och sen klingade allt av. Hon tog en dusch, var hungrig, käkade lite kokt potatis och fiskpinnar. Och verkade vara tillbaka i matchen!

Så jag åkte iväg och "jobbade" på kvällen. Jag skulle representera Capture Wine från Sonoma, ihop med ägarinnan och väninnan Tara Sharp, på ett megaevent som heter 49ers Academy "Gala under the Stars"! Sagt och gjort begav jag mig iklädd cocktailklänning, till ett megahus i Atherton där förmodligen de rikaste i Californien bor. 

Huvudbyggnad - här bor familjen.

Gästhus - för besökare!

Kvällen var för en god sak, dvs insamling till en skola och barn i East Palo Alto. Gräddan av Silicon Valley var på plats. Också lilla jag :-) Vin hälldes och jag svarade på frågor om hur många % Cabernet Sauvignon och Merlot vinet bestod av... Hmmm inga lätta frågor! Huset som event hölls i ägs av en herre vid namn; Joe Lacob, och han är rik som ett troll. Bla köpte han ett av USA´s största basketlag förra året "The Golden State Warriors of the National Basketball Association" Lite häftigt! Uppläget för kvällen var fokus på aktioner och pengar skulle samlas in till välgörenhet. "Silent actions" i början och öppna aktioner vid middagen. En herre vid mitt bord köpte 15 cookies för 3.000 dollar.... Det måste ha varit den dyraste kakan jag ätit i hela mitt liv :-) 

Yummy - dyra kakor!

När mitt uppdrag var över var det skönt att åka hem till egna lilla stugan. Men lill-tjejen mådde inte alls bra! Magont igen. Vi trodde hon börjat käka för tidigt. Hela natten blev ett långt race mellan toan och sängen - magsmärtor och kräkningar. På morgonen tilltog smärtan och vid 11-snåret skrek hon rakt ut och vi begav oss till lokala vårdcentralen som heter Palo Alto Medical Foundation. Vi kom in direkt. Efter 2 minuters klämmande skickade läkaren oss vidare till Stanford Hospitals Emergency och vi gled före in på ambulansintaget. Nu gick det fort - hon fick morfin inom 10 min och prover togs direkt och dropp monterades på plats i armen.

Här ligger Olivia på akuten just iklädd operationskläder

Äntligen avtog smärtan något. En förmodad blindtarmsinfammation. Oj, 1000 frågor dyker upp i huvudet. Hjälp, behöver hon opereras? Först till ultraljud för att se om något gick att se via kamera på magen. Under 20 min togs bilder på utsidan för att se hur insidan mådde! Tillbaka till akuten och läkarna som var på plats där. En överlägning med chefsläkare gjordes och vi fick besked att operation måste göras omgående.

Olivia på ultraljud. Rummet var helt mörkt.

Vi sögs in i läkartermer på engelska; emergency surgery, rupturen appendix, appendicitis, abdomen osv.... Och läget var helt klart lite förvirrat i mitt huvud. Och vad gör Philip? Han ville inte hänga med till akuten så han var ensam hemma. Räddande ängeln och vännen Ylva, fixade så klart att han blev bäst omhändertagen :-)

Olivia förbereds inför narkos

Ok, fokus. Ska hon skäras i eller hur genomförs operationen? Genom titthål. Man blåser upp hela buken med luft och via 3 hål går man in och knipsar av bihanget. Ännu var det osäkert om den brustit eller inte, det gick ej att så på bilderna. Kl 17.00 rullades hon från akuten till narkosrum. Här mötte vi en mamma från skolan och det visade sig att hon var överläkare inom narkos och skulle vara med under hela ingreppet. Det kändes suveränt att ha ett bekant ansikte som "tog hand" om vår lilla tjej. Hon fick lugnande medel och gled in i halvsömn. Kl 17.20 rullades Olivia iväg och nog trodde jag att vi skulle få vara ett grann-rum och vara beredda när hon skulle vakna upp. Men istället tog en sköterska oss och gick till ett vanligt väntrum. Här satt vi i 60 min och bara väntade...

Kl 18.30 kom överläkaren och snabbt informerade att allt går bra. Blindtarmen hade definitivt varit brusten och operationen beskrevs som : -inte det värsta jag sett, men.... 

Brorsan är så klart orolig.

Narkos och uppvaknandet gick jättebra. Hon var såklart dizzy, men vi fick bra kontakt och hon smilade. Sen fick vi lämnade operationsavdelning och rullades över till en annan del av sjukhuset, som heter Lucile Packard Children's Hospital. 

Vi fick ett eget rum och både Olivia och jag var trötta så vi somnade riktigt gott, hon i säng och jag på en stenhård bäddsoffa precis brevid.

Dagarna efter, främst söndag och måndag, gick i ett töcken av dimma och smärta. Hon var halvsovande hela tiden. Tog sig knappt ur sängen och det var smärtsamt att bara resa sig upp. Att gå på toa var en rejäl pärs. Men kroppen vaknade så sakta till liv och hon började dricka bra. På tisdagen tvingade jag Olivia över i en rullstol så vi kunde komma ut ur rummet och hon nästan grät av smärta. Men det var då, när vi kom ut på avdelningen och ut i friska luften, som hon faktiskt blev närvarande. Intresset för andra barn, sjukdomsförloppen, kids zone och allt kom på bara någon timme. Härligt.

Medicin matades kontinuerligt in via IV och hon har starka bra vener för det gick toppenfint. Läkarna hade stenkol,l då de var orolig för infektion i buken. Jag kände mig 100 % säker hela tiden, vi blev extremt proffsigt bemötta. Mycket papper fick vi skriva på och godkänna allt som gjordes. Jag hoppas våra försäkringar är bra tecknade av Cisco :-)

Som sagt, vi har nog varit på världens bästa sjukhus och är nu så glada över att vara hemma. Här följer lite glada foton från Olivias sjukhusvistelse & tillfrisknande. 

Favoritplatsen! Ambulansintaget. Här satt vi många timmar och tittade och pratade!

Sista antibiotikan sprutas in i armen och en glass att fira med!

Dags att ta bort nålen i armen!

Nallen som kom med bud från pappas jobbarkompisar och var presenten som fick henne att piggna till.

Avslutningsvisa fick Olivia leka nurse och sätta dropp på favorit-sjuksköterskan Colin.

Colin ville behålla Olivia på sjukhuset!

Största spänningsmoment på hela dagen! Att lyfta på mat-locket!

Medicin

Om titthålsoperationer:

Laparoscopy (from Greek lapara, "flank or loin", and skopein, "to see, view or examine") is an operation performed in the abdomen or pelvis through small incisions (usually 0.5–1.5 cm) with the aid of a camera. It can either be used to inspect and diagnose a condition or to perform surgery.

Flag Football and Cotillion

Nog tror man att man har koll på de flesta sporter som utövas, men nu har Philip startat med något som är helt nytt för oss alla - FLAG FOOTBALL.

Idag var det dags för allra första lektionen i nya sportgrenen och det är via skolan, Jordan Middle School, som studenterna kan anmäla sig till olika eftermiddagsaktiviteter. Det är seriöst men ändå socialt och kul. 20 killar fick plats i år och det kommer att bli träning mån-fre i några månader framåt med matcher på veckodagarna då laget åker till andra Middle Schools. Sporten är en enklare variant av amerikansk football, då man ej får röra varandra utan drar istället i varandras flaggor som bärs runt midjan. Attans massa spring, kastande och passande....

Coachen var en superskön stor lång herre vid namn George, som tidigare varit en riktig baskethejjare. Han var härligt glad med killarna och inspirerade med värme, gemenskap och ny kunskap. Fille var helt såld efteråt och tyckte det varit så kul. Och lillasyster Olivia hänger glatt med och kollar på det mesta...

Fakta om Flag Football:

"Flaggfotboll" är en version av kanadensisk fotboll eller amerikansk fotboll som är populär över hela världen. De grundläggande spelreglerna liknar dem i de vanliga spelet (som ofta kallas "tackla fotboll" för kontrast), men istället för att ta ned spelare till marken, måste det defensiva laget ta bort en flagga från bollen bärare ("deflagging "). 

Ytterligare en ny övning stod på dagens schema; Cotillion.

Återigen är det via skolan som Philip anmält sig till denna roliga spännande aktivitet som går ut på att lära sig vett-&-etikett på dansgolvet samt grunderna inom pardans. Visst låter det spännande :-)

Något som var helt unik i år var att fler killar än tjejer signat upp sig aktiviteten. Det innebar att mammor blev inkallade som danspartners, mao jag fick följa med. Både Philip och jag klädde upp oss; Fille i skjorta, kavaj och slips och jag i klänning och högklackat, vilket händer väldigt sällan här i värmen. Sen över till skolans Cafetorium. 

Kvällen började med alla skulle träna på att presentera sig. - Hi, my name is Philip. Nice to meet you... och sedan ta i hand. Jag fick hälsa på många sladdriga fuktiga fiskhänder :-) Sen skulle killarna lära sig att föra sin dam till dansgolvet. Vi fick göra olika stegkombinationer inom vals och foxstrot. Efteråt fick killarna följa sin dam tillbaka, sätta henne till höger om sig. Hämta drink till damerna (i form av vatten) och konversera. Efteråt skulle alla killar ta värdarna i hand och ge något beröm till de ansvarig typ; - Thank you for a fantastic evening. I loved the decorating you have done here tonight. Oj oj, det här är verkligen lärorik inför framtiden...

Googlar man på Cotillion står det:

Cotillion är en typ av social dans som har sitt ursprung i Frankrike på 1700-talet och bestod ursprungligen av fyra par koordinerade i en fyrkant. Är föregångaren till kadrilj dans. Dess namn kommer från franska KOTILJONG = "underkjol". En viktig del i många "contredanses" är att deltagarna samlas för att kunna presentera sig och flirta med andra dansare genom utbyte av partners. Cotillions infördes i London ca 1766 av franska dansmästare. De kom till Amerika omkring 1772. 

Efteråt ser Fille ut så här.... Som om man har rockat heeeela natten :-)

   

Labor Weekend in Carmel

En underbar och lång helg - Labor Weekend - är till ända och vi njuter hela familjen av att vara utvilade och fyllda med ny energi från vackra ameriskanska kusten; Carmel-by-the-Sea, Monteray samt Pebble Beach.

 

Det är ju alltid lika härligt att spendera tid på beachen. En smakrik picknick dukade vi upp och avnjöt med utsikt över hela bukten. Sen blev det promenad på stranden, klättring upp på golfbanan Pebble Beach Golf Club, inspaning av livs levande delfiner som simmade 20-30 meter från stranden. Vågorna denna dag var riktigt kraftiga och varningar hade gått ut rörande; Rip Curl. Det fick Olivia och Philip smaka av är när det bara skulle gå och känna hur kallt det var... 

 

Men alltid lika kul att leka av sig... Efter beach blev det dags att värma upp sig i hotellets, Carmel Mission Inn, hot tub för havet håller bara 13-14 grader och det är ofta molnigt i Carmel, då havet kyler mycket och solen hinner inte "burn off" ännu. Bättre är det runt okt-nov. 

Godis! Här finns en godisbutik som är i toppklass, den heter Carmels Candy Shop har öppnade år 1960. Här kan man köpa allt...bla erbjuder den en vacker samling av fudge, kola, choklad samt praliner i mängder. Här hittade vi tom svenska skolkritor :-)

Inför kvällen hade vi bokat bord på restaurangen Casanova mitt inne i byn Carmel. Helt underbar mat på det Italienska temat fick vi smaka. Och miljön var bara så mysig, lite som ett mini-Italien som öppnade sig bakom entren.

 

Dag 2 innebar en förmiddags-rundtur på kända 17 miles drive. Detta är en kustväg som går igenom kända området Pebble Beach. Naturen är helt fascinerande och vi var tagna att det karga coola klimatet. Bilresa börjar med en gate där man måste betala inträde på 9,50 dollar i biltull. Sedan glider man över kanske väldens kändaste och vackraste golfbanor och de grymmaste och värsta husen i CA.

 

Vi gjorde många stopp och tittade på landskapet. Titta in de karga klipporna och träden som står kvar, trots hårt väder och mycket vind.

 

 

"Chefen" bland sevärdheterna är det natursköna trädet; Lone Cypress Tree. Ett salt beskuret träd, som är den officiella symbolen för Pebble Beach och en frekvent fixtur av TV-sändningar från detta område. Det har stått här i 250 är - rätt häftigt! Det syns precis till vänster om Philips huvud här nedan.

 

Efter att totalt överraskats av hur vackert Pebble Beach, det hade ju så mycket mer än bara vackra golfbanor, blev det dags för down-town Carmel igen. Vi strosade runt i Carmel Plaza och gled in i en ostaffär. Men detta var inte vilken ostaffär som helst!!! När jag hade "A very Swedish Homeparty" hemma hos oss i våras fick vi ostbud från en butik i Carmel. Och nu stod jag i just denna ostbutik. Jag smög fram och frågade efter ägaren Kent som jag emailat med i massor. Absolut, han visste precis vem jag var... Och fram kom ostar i massor och vi fick smaka och smaka och smaka! Det var ost precis överallt. Hem kom vi med 5 favoriter. Nu ska det ostfestas.

 

Efter all osten blev det lunchdags! Trevliga nyblivna vännerna Ingela & Peter med barnen Amanda, Victor och Kristian sammanstrålade vi med. Här syns vi alla på en charmig italiensk/fransk restaurang på huvudgatan Ocean Avenue.

 

Och efter lunch måste man ju också käka en middag! Hihi, vi svälter inte på våra helgutflykter. Kvällen bar av till Monteray som bara ligger 10 min bort och restaurangen 1833. Det var ytterligare en höjdare på mathimlen! Drinken tog vi utanför vid brasorna.

  

1833 var ett riktigt coolt hus som hade anor från spöktiden och det var inrett därefter, med anor från år 1833. Dock var maten betydligt moderna och det blev lamm till Fille, Sea Bass till pappa, Gnocci till Olivia och getost med tillbehör till mamma.

Carmel - Ännu en del av Californien som vi nu hunnit bekanta oss ordentligt med. Självklart kommer vi åka hit många flera gånger. Det ligger bara en dryg timma från Palo Alto och är galet vackert och har en underbart charmig atmosfär!

Fakta om Carmel:

Carmel-by-the-Sea, som oftast kallas Carmel, är en liten stad i Monterey County, Kalifornien, USA, grundades 1902. Beläget i Montereybukten, är staden känd för sin natur och rika konstnärliga historia. Staden kännestecknas av "konstnärer, poeter och författare", och år 1910 rapporterades det att 60 procent av Carmel hus byggdes av medborgare som var "ägnar sina liv arbeta ansluten till estetiska konst. Mest kände skådespelaren i staden är nog Clint Eastwood, som var borgmästare här mellan 1986-1988.

Staden är känd för att vara hundvänligt, med många hotell, restauranger och detaljhandlare erkänna gäster med hundar. Lite udda är att Carmel är också känt för flera ovanliga lagar, bland annat ett förbud mot att bära högklackade skor utan tillstånd! Lagen antogs för att förhindra rättegångar till följd av snubbel-olyckor som orsakas av oregelbunden trottoaren. Hoppsan!!!
Carmel-by-the-Sea ligger på Stillahavskusten, 53 mil norr om Los Angeles och 19 mil söder om San Francisco. Antalet året-runt-boende 2010 var 3722 pers.

Fakta om Labor Day:

Motsvarar Sveriges Första maj och är en helgdag som firar de ekonomiska och sociala landvinningar för arbetstagarna. Labor Day har sitt ursprung i den fackliga rörelsen, närmare bestämt de som förespråkade åtta timmar arbete, åtta timmar för rekreation, och åtta timmar för vila.

Lite om Pebble Beach:

Pebble Beach är "unincorporated" gemenskapen i Monterey County, Kalifornien. Pebble Beach är en liten semesterort vid kusten, hem till den berömda golfbanan Pebble Beach Golf Club. Pebble Beach är ett eget samhället där de lokala tillgångar ägs av Pebble Beach Company, ett dotterbolag till Plaut Inc. Invånarna betalar husägareavgift, föreningsavgifter för vägunderhåll samt fastighetsskatt till Monteray. Samhället består av 4531 invånare som är mycket välbeställda; många pensionärer och välutbildade arbetare inom social service (utbildning och hälsovård), ledning och finanssektorn. Pebble Beach är mycket etniskt homogent, 93% av befolkningen är vita, 7% Asiater. På området går den kända vägen; 17 Mile Drive som är en mycket vacker väg genom Monterey och Pebble Beach, och till stor del kramar Stilla havet kusten och passerar kända golfbanor och herrgårdar.

Back-to-school

Här vet man ingenting när det är dags att börja skolan - förutom datum & tid! Inte vilken lärare man ska få och inte heller vilka klasskamrater man kommer att vara med. Varje år är det likadant. Och jag tycker det är toppen. Alla barn blir liksom nya och därmed försiktigt och har lite fjärilar i magen.

Philip har gjort en stor "transition" även detta år. Förra året var det att hoppa från svensk skola och 3 klass till amerikansk skola och 5th grade. I år är det att lämnat gamla skolan Walter Hays och börja på Jordan Middle School, i 6th Grade. Här går nu 1024 barn och det är en stoooor skoooola! Han kom i en klass med 25 barn varav 3 var barn från Walter Hays. Alltså mestadelen nya kompisar. 1:a dagen var i tisdags men redan på måndagen skulle barnen infinna sig på skolan på eventet: Bike Safety Event & 6th Grade / New Family Welcome. Sagt och gjort, nu är cykeln registrerad hos polisen, hjälmen reglerad, stödet fixat och nya klassen är inspanad och fröken hälsad på! Hon verkar toppenbra, ung och organiserad.

Philip har en klassföreståndare dvs Advisery Teacher och hon heter Mrs Zabel. Hon kommer att undervisa i Language Arts och Social Studies. Sedan har han även Core Teachers som är Ms Bloom. Hon kommer att lära honom Science och Math. Sedan ingår stundenterna i 7 Wheels och kommer alltså snurra runt på; Industrial Tech, Computer Lab, Guidence, Home Ecc (hemkunskap och syslöjd) och Drama... Hur kul som helst.

Nu får Philip helt klara sig på egen väg till skolan. Denna veckan har han gjort det på cykel ihop med nya kompisen Victor, som är en svensk kille precis hitflyttad från Singapore.

Olivia har nu börjat 3th Grade och det var pirrigt värre.Hon fick reda på vilken fröken hon skulle få i fredags. Och det blev en helt nyrekryterad lärarinna; Mrs Rocha. I tisdags, kl 8.20 prick, var det dags för uppställning utanför dörren och först då fick Olivia se vilka andra barn hon kommit i samma klass som. Efter att ha hittat sin desk i klassrummet studsade alla barnen ut på skolgården och gjorde flaggceremoni och sjöng nationalsången. Sen tillbaka och helt vanlig skoldag. Hon hade fått praktisera skrivstil (cursive) gjort namnlekar, lite matte och ätit lunch. Allt hade gått finfint.

Och även jag ska bli student. Har kommit en på "enstaka kurser" på Standford University. Helt otroligt va! Kul ska det bli. I mitten av september drar mina studier igång och det är fokus på Marketing & Communication. Det kommer allt att se bra snyggt ut i CV´t framåt :-) och sen är det en underbart vacker skola att få äran att utbildas på.